Ordlista för tyger

Trådtäthet

Trådtäthet är ett sätt att beskriva hur tätt ett tyg är vävt och förkortats oftast TC (thread count). Många förklarar detta som att ju högre trådtäthet, ju bättre är det. Detta är en väldigt förenklad förklaring. Konsumenter kommer oftast i kontakt med detta när det gäller sängkläder och ofta i samband med uttrycket Satin eller Percale. En högre trådtäthet ger till viss del ett skönare tyg men det beror också på hur tyget är vävt. Ett Percaletyg blir det krispigare och en Satinväv är mjukare även om det är samma trådtäthet. Tyger med längre trådtäthet som är gjorda av bättre tråd med längre fibrer kommer också kännas bättre än tyger med högre trådtäthet som är gjorda av sämre tråd, så tätheten säger inte allt. Ett för tätt vävt tyg blir inte heller speciellt luftigt utan kan upplevas ganska instängt. Gränsen för detta brukar ligga någonstans över 600 TC.

Satin

Satintyg är ett tyg som vävs på ett sätt så att det blir väldigt slätt. Detta genom att ena tråden (varpen) går över flera av den andra tråden(inslaget). Detta gör att tyget blir väldigt slätt och följsamt. Det vävs också tätt och det är få satintyger som har en lägre trådtäthet än 300 TC. När man väver ett tyg väldigt slätt och tätt så får det också en viss glans, som kanske är det mest igenkännande för ett satintyg. Tyget blir väldigt mjukt mot huden när man använder det i sängkläder.

Percale

Percale är ett tyg som vävs på ett klassiskt sätt, där ena tråden går först över och sedan under den tvärgående tråden. Tyget vävs tätt och gränsen för att kallas Percale ligger på 200 TC. Ett tyg som vävs på detta sätt och med en täthet som är över 200 TC blir krispigt och nästan lite sträv, något som många gillar i sängkläder.

Jacquard

Jacquard är ett vävt tyg med ett mönster som är för komplicerat för en klassisk vävmaskin. En Jacquardväv görs genom att en del av trådarna (varpen) kan lyftas individuellt, istället för gemensamt som det annars görs. På detta sätt kan man skapa vävda mönster som inte är möjligt genom att väva på ett klassiskt sätt.

Sammet

Sammet är ett vävt tyg där rätsidan är täckt av en kort lugg. Denna lugg skapas genom att man väver in extra tråd i tyget som man sedan klipper av. När trådarna är klippta sticker dom ut och bildar en lugg. Sammet kan göras i många olika material men dom vanligaste är bomull och polyester. Bomull kallas ibland ”äkta sammet” även om sammet i sig inte är ett material utan en typ av tyg.

Olika sammetstyger har olika lång lugg och detta sätter olika karaktär på tygerna. Hur lång lugg man vill ha på sitt sammetstyg är en smaksak men dom tyger som används till möbler har generellt lite kortare lugg.

Halvlinne

Halvlinne är ett tyg som är vävt med både lin och bomull. Varpen (den ena tråden) är av linne och inslaget (tråden som är tvärgående mot varpen) är av linne. Det finns även halvlinne som har inslag av andra material men grunden är bomull och lin. Ett tyg i halvlinne får egenskaper från både lin och bomull. Det blir inte riktigt lika skrynkligt som lin och många gånger lättare att stryka. Tyget får däremot en högre uppsugningsförmåga än ren bomull, vilket kan vara bra i vissa fall.

Martindale

Martindale är ett mått för att ange hur slitstarkt ett tyg är. Ju högre tal ju mer slitstarkt är tyget. Detta testas med en maskin som nöter tyget genom att dra ett strävt föremål med ett fast tryck runt, runt på samma yta. När tyget börjar visa täcken på färgskiftning eller börjar gå sönder så stannar man maskinen. Tyget då sitt mätvärde, som alltså är antal varv maskinen snurrat innan man stannar den

Hur mycket ett tyg bör klara av är olika beroende på vad du ska ha det till. En gardin slits det sällan eller aldrig på och därför blir slitstyrkan på tyget irrelevant. Däremot på ett möbeltyg är det desto viktigare. Som regel brukar man säga att ett tyg du har hemma bör ha en slitstyrka på minst 15 000 Martindale medan ett tyg som ska användas i offentlig miljö bör ha det dubbla.

Mönsterrapport

Mönsterrapport är något man pratar om när det gäller mönstrade tyger. Det är alltså hur långt själva mönstret är, från det att själva mönstret börjar till dess att det börjar om igen. Detta kan vara väldigt olika, i vissa fall är det några få centimeter och i andra fall är det upp mot en meter. Ska man ha två gardiner på olika sidor om ett fönster vill man naturligtvis att mönsterrapporten ska följa varandra annars kommer nog dom allra flesta störa sig på att dom är olika. Köper du gardiner av oss och beställer fler än en i taget så kommer vi ta hänsyn till detta vid beställningen. Köper du däremot bara tyget och ska sy själv behöver du tänka på detta i när du räknar ut hur mycket tyg du ska köpa. För att detta ska vara enkelt skriver vi alltid ut mönsterrapporten på alla våra mönstrade tyger. Självklart kan vår kundtjänst hjälpa dig med detta om du tycker det är krångligt.

Möbeltyg

Möbeltyger är tyg som passar bra att använda till möbler. Dessa tyger är ofta lite tjockare och dom är slittåliga. Det är i stort sett alltid vävda tyger. Många tyger fungerar bra till både gardiner och möbler men det finns många tyger som vi bara rekommenderar till möbler. Detta beror på att dom blir för styva för att hänga fint som gardiner och flera av dom har en baksida som inte är speciellt dekorativ.

Gardintyg

Gardintyger är tyger som passar bra som gardiner. Det är nästan alltid vävda tyger även om det även finns stickade gardintyger. Vissa tyger passar bra som både gardintyger och möbeltyger men många av gardintygerna är inte tillräckligt slitstarka för att ha som möbeltyger. Många av dom är inte heller tillräckligt tätt vävda för att det skulle bli fint som möbeltyg. Gardintygerna är framtagna för att få ett fint fall när dom hänger.

Digitaltryck

Digitaltryck på tyger revolutionerade mönstermöjligheten på tyger. När man göra digitaltryckta tyger kan man i princip använda hur många färger som helst, något som var väldigt svårt tidigare. Det går till så att tyget åker in i en maskin som sedan målar på tyget. Principen är ungefär samma som en vanlig skrivare du använder till att skriva ut bilder från datorn. I och med att tekniken har utvecklats har man kunnat göra väldigt detaljrika bilder i väldigt hög upplösning.

Handtryck

Handtryck på tyg är det gamla klassiska sättet att trycka tyg. Det går till på så sätt att man gör en ram med mönster och sedan sätter man den över tyget och drar färgen över tyget. Färgen åker då ner på tyget där man har mönstret och blir alltså bara färgat just där. Vill man ha flera färger i ett mönster måste man alltså ha flera ramar med mönster och trycka på samma ställe på tyget flera gånger med olika färger. Detta är en väldigt tidskrävande process som få använder idag även om det fortfarande finns ett fåtal hantryckerier kvar.

Brodyr

Det finns ett fåtal broderade eller delvis broderade tyger. Brodyr är mönster som skapas med annan tråd när tyget i sig redan är klart. Tillskillnad från när man trycker på ett tyg och alltså lägger ett lager färg på det, skapar man mönstret genom att sy in annan tråd som i sig bildar ett mönster. Detta är en väldigt tidskrävande process. Historiskt har man broderat för hand och det görs till viss del fortfarande, idag går det dock även att brodera med maskiner.

Material:

Siden

Siden är ett tyg som är gjort av silkestrådar. Dessa trådar görs oftast av silkesmaskens kokong och tvinnas upp innan dess att silkesmasken hunnit utvecklas till en fjäril. I och med att masken inte blivit en fjäril så är tråden i ett stycke, oftast strax över 1,5 km lång. Denna tråd pillas upp för hand och sedan använder man den för att göra tyg. Det finns också vildsilke då man använder sig av silke där masken blivit en fjäril och krupit ut från sin kokong. Detta silke ganska ovanligt och tygerna av detta får inte heller en lika slät karaktär då det görs med kortare trådar än den ”vanliga” sidentyget.

Linne

Lin är en av dom äldsta fibrerna som använt för att göra tyg. När man gör tyg av lin kallas det linne. Dessa tyger görs av blasten på linplantan. Även om det fortfarande finns flera linneväverier kvar i Sverige odlas det inte något lin som används till tyg längre. Linne får en fantastiskt härlig karaktär och passar bra till väldigt mycket. Vi har linne i många olika tjocklekar och typer av produkter. Det är allt från gardiner till dukar, servetter och handdukar.

Linnet kan behandlas på lite olika sätt. Ett otvättat linne är relativt stelt och inte så följsamt. Det får däremot inte riktigt samma skrynkliga karaktär som tvättat linne. Tvättat linne blir betydligt mjukare och mer följsamt. Ett tvättat linne får också den härligt skrynkliga karaktär som man ofta förknippar med linne. Det finns två typer av tvättat linne, enzym- och stentvättat. Enzymtvättat är tvättat med olika medel som gör linnet mjukare. Stentvättat är istället tvättat med pimpsten som i sin tur nöter lite på linnet så det blir mjukare. 

Lin är väldigt tålig växt vilket gör att den inte kräver lite eller inget bekämpningsmedel och som växer på ställen där det är svårt att odla annat. Detta gör att miljöpåverkan av lin är väldigt liten.

Bomull

Bomull är er ett material som görs av fröhåren på bomullsväxten. Detta är ett av dom vanligaste materialen i tyg. Bomull har sedan länge odlats bland annat i Mexiko, Indien och Egypten och än idag anses egyptisk bomull vara en av dom finaste som finns. Detta beror på dessa långa fibrer. Ju längre fibrerna är ju finare blir tyget man gör av det. Bomullen kom till Sverige redan på vikingatiden men slog inte igenom ordentligt för än vid industrialiseringen då den på ett betydligt lättare sätt kunde spinnas. Idag används bomull i väldigt många olika typer av textilier och det är inte ovanligt med bomull i blandningar tillsammans med andra material.

Polyester

Polyester är en plast som det går att göra väldigt mycket av. I början av 1950-talet började man göra textilier av polyester och det växte snabbt. Idag är den vanligaste syntetiska textilen och efter bomull den vanligaste av alla textiler. Polyesterfibrer går att göra på flera olika sätt, vilket gör den väldigt mångfasetterad. Det är vanligt att man blandar in polyester många tyger då det är ett enkelt sätt att behålla formen på tyget. Det finns också väldigt många tyger som är het i polyester. Det uppskattas mycket i t.ex. sammet och i olika mörkläggande tyger. På senare tid har det börjat komma en hel del återvunnen polyester, som oftast görs av återvunna PET-flaskor.

Nylon

Nylon var den första syntetiska fiber som börjad användas i textilier. Till en början användes det i kläder, främst i strumpbyxor men har senare spridit sig till många olika typer av tyger. Det är sällan man gör gardin- eller möbeltyger helt i nylon, även om det förekommer. Däremot är det vanligt i olika blandningar för att det hjälper tyget att hålla formen på ett bra sätt.

Viskos

Viskos är en fiber som görs av cellulosa, som man får ifrån något träslag. Träfibrerna bryts ner på kemisk väg och man får då en massa som går att spinna till tråd. Detta var den första fibern som gjordes av detta lanserades från början som artificiellt siden. Man började göra viskos redan i slutet av 1800-talet men metoden för att göra viskos har utvecklats väldigt mycket sedan dess.  Idag är det väldigt vanligt att man göra viskos av bambu, men det finns även andra träslag man kan ha som bas för viskosen. Viskostyger blir väldigt mjuka och härliga och används med fördel som hemtextilier. Viskos kan även gå under namnet rayon. Det finns också en utvecklad form av viskos som går under namnet modal.

Ull

Ull är en benämning på fibrer är gjorda av hår från djur. Det används ull från väldigt många olika typer av djur. Även om det vanligaste är ull från olika typer av får så är ull från getter, kaniner och kameler inte helt ovanligt. En produkt som är gjord av en annan typ av ull än vanlig fårull märks i stort sett alltid upp men detta, då dom andra typerna av ull är dyrare och något man som tillverkare vill ska framgå till konsumenterna. Det finns även vissa typer av fårull som brukar benämnas, då det är finare ull än annan ull. Detta är bland annat lammull och merinoull. Lammullen är mjukare än ullen från fullvuxna får. Merinofårens ull är också en mjukare, även då dom är fullvuxna.

Ull är ett slitstarkt material som används i många olika typer av textilier. Det är väldigt omtyckt då det både renar sig själv och naturligt flamtåligt. Det är väldigt vanligt med ull i mattor men det finns även tyger till både gardiner och möbler som helt eller delvis är gjorda i ull.

Certifieringar:

Ekologisk

Det finns egentligen inte någon enhetlig förklaring på vad som är ekologiskt. Det finns nämligen olika märkningar som alla anger att något är ekologiskt. Vissa av dessa större högre krav än andra. Det ställs också lite olika krav på olika typer av produkter. Ett tydligt exempel är ekologisk ull och ekologisk bomull. I och med det ena är levande djur och det andra är växter är det naturligtvis så att det ställs olika krav på detta. Gemensamt för alla märkningar och krav på olika material är att man tänker på naturen och kretsloppen i sin helhet snarare än att bara få så stor massa material som möjligt på kort sikt. Man ställer t.ex. krav på kemiska bekämpningsmedel och preventiv medicinering. Det ställs också krav på vilken typ av färgning och behandling som får användas av tyg och färdiga produkter. Kort sagt väljer man något som är bättre för miljön om man väljer en ekologisk produkt. 

GOATS

GOATS står för Global Organic Textile Standard. Detta är en av dom största ekologiska märkningarna för textilier. För att få märka en produkt med detta måste den innehålla minst 70% textilier som uppfyller GOATS kriterier. Kriterierna är satta med tanke på hela kretsloppet vid tillverkning av textilierna.

Öko-Tex

Öko-Tex är en organisation som har lite olika märkningar. Den vanligaste är Öko-Tex 100. Detta är en märkning som garanterar att produkten inte innehåller några kemikalier som är hälsofarliga. Denna märkning följs upp årligen av Öko-Tex så att den alltid är aktuell. Listan över vilka kemikalier som får användas uppdateras kontinuerligt efter att forskningen kommer fram till nya rön.

Öko-Tex har även märkningar för t.ex. ekologiska produkter men dom är än så länge inte lika utbredda som GOATS.

RDS

RDS står för Responsible Downs Standard. Detta är en märkning som garanterar en ansvarsfull dunproduktion. Detta garanterar att fåglarna lever under värdiga förhållanden under sin livstid, detta innebär bland annat att dom inte tvångsmatas eller att man plockar dun från levande djur. För att garantera att det bara är dun från gårdar med denna märkning plomberas förpackad dun till tillverkarna så att dom i sin tur kan följa dunet dom får till den gård djuren levt på.

Publicerad: 2020-01-30 08:59 Skriven av: Textilgallerian